Sara och Filippa, yra som få!

Kan börja med att berätta att mitt kemiprov faktiskt gick ganska bra, känns det som i alla fall. Och eftersom att vi slet så hårt med provet, blev vi lediga resten av dagen. Det var bara lilla Lasse som tyckte att vi ändå kunde gå på matten, men vi ville inte det. Så jag och Filippa åkte på äventyr mot Helsingborg. Jag skulle äntligen få köpa nya skor, som jag har försökt att planera in nu i typ två veckor. Vi hade räknat ut så snyggt att när vi kom till Hbg med tåget, skulle det gå en buss cirka 4 minuter efter mot Skopunkten, och den skulle vi med hade vi bestämt. Men det hade tydligen inte busschauffören. För när vi väl hade  lyckats hitta station F, så hade bussen redan kört.

Men det var lugna puckar tänkte vi, det går ju en massa gröna bussar runt i hela stan. Vi kollade upp vilken av alla som gick till Berga, för så mycket visste vi. Vi hittade en buss som stannade på V. Berga, och så chansade vi på den. Men väl på bussen, hittade vi ingenting. Vi satt och tittade ut genom fönstren och funderade på var vi skulle hoppa av. Ingen av oss hade egentligen riktig koll på vart vi skulle. Det slutade med att vi åkte förbi hela Berga, och hoppade av på Väla.

Där var vi i alla fall på säker och välkänd mark. Och vi visste att om vi tog 506:an från väla skulle vi hamna rätt, men den gick ju såklart inte förrän en timme senare. Så vi fick springa runt på väla ett tag och Filippa fick handlat sina skor i alla fall. Och sen äntligen, fick vi ta bussen till kära Skopunkten. Det tog alltså ungefär 1 ½ timme extra för att komma dit. Men skor blev det, och sen begav vi oss till Hgb igen.

Där sprang vi runt i blåsten och yrade. Filippa storhandlade på Gina Tricot och jag fick vara smakråd. Och efter vår shoppingtur där bestämde vi oss för att åka hem. Kollade tågen, och om vi skyndade oss skulle vi hinna med 16.04 tåget. Jo eller hur. När vi hade sprungit ner för hela rulltrappan ser vi att dörrarna på tåget stängs och Filippa börjar springa bort mot den dörren där gubben som går på sist står. Hon började banka på rutan, men han bara pekade på klockan och skakade på huvudet. Och skrattade! Hemska männsika! Så där fick vi stå och se tåget rulla iväg. Det är ju en upplevelse det med.

Men vi bestämde oss för att kränga donken i stället. Och Filippa kom på den smarta idéen, att om hon någon gång blir tjock, skulle hon skylla på tåggubben. Det var ju hans fel att vi fick vänta en halvtimme tills nästa tåg. Man skulle nog kunna kalla det världens bästa resonemang. Efter att jag hade brännt upp halva min tunga på min oboy, gick vi ner till perrongen igen. Och den här gången hann vi faktiskt med tåget.

Kan ju bara meddela att jag var nära på att missa min buss när vi väl var i Ängelholm också, men det var en snäll busschaffis idag. Busskortet har alltså gått på högvarv idag. Heja Skånetrafiken!

Imorron är det fredag och jag får äntligen träffa min pojkvän. Hur nedrans bra som helst faktiskt :D<3


Onsdag igen, som så många gånger förr.

Hej, måste ju vara världens tråkigaste ord... Eller kanske inte världens, alla i hela världen pratar ju inte svenska. Men om vi säger Sveriges tråkigaste ord så ljuger vi ju inte. Så om jag skriver Merhaba istället så blir alla glada. Speciellt turkarna, för det råkar faktiskt vara turkiska. Kolla själv google translate.

Idag har jag haft matte till ingen nytta. Jag funderade väldigt starkt på att ha sovmorgon och börja efter min tråkiga håla istället. Alltså klockan 10.50. Men så kom jag på att vi skulle få tillbaka våra prov på matten, så då blev jag väldigt nyfiken. Så jag pallrade mig upp ur sängen i alla fall. Men vet ni vad? När jag kommer till mattelektionen, berättar lilla dum-i-huvudet-lasse att vi inte alls skulle få tillbaka några prov för de var inte helt och fullständigt korrekt färdigrättade. Förstår ni min frustration? Jag blev arg. Och la mitt huvud på bänken för att sova, men det var tydligen inte omtyckt, se lilla lasse hade nog vaknat på fel sida idag. Så jag skulle försöka att hålla mina ögon öppna, och det är ju inte det lättaste när man har en tråkig mattebok under näsan.

Jag tog mig i alla fall igenom lektionen, och sen väntade veckans drygaste stund. En och en halv timme håla. Själv. Alla andra läser språk, förutom några stackars datanördar som jag helst inte socialiserar mig med. Men jag brukar alltid ha tur att det är någon som inte orkar med sin språklektion och vill umgås med mig i stället. Men inte idag, inte. Det var prov till höger och vänster, upp och ner, framåt och bakåt, på tvären och på bredden. Så stackars lilla jag fick plugga kemi... Men det är tur att min pojkvän är söt och underhöll mig ett tag, så kunde jag använda det som ursäkt för att slippa lite kemi. Hur bra som helst.

Och för alla som undrar så är det tre dagar kvar tills det är 4 månader sen jag fick världens snyggaste kille. Det är ju verkligen inte illa alls om jag får säga så :D <3



:) <3

Nu mina vänner ska ni få höra! I onsdags efter skolan åkte jag hem till min mycket snygga pojkvän och har umgåtts med honom tills klockan 17.10 idag, eller om det kan ha varit 17.12.. Har inte riktigt koll på när bussen kom och förstörde min fram tills dess underbara dag.

Under dessa dagarna har vi såklart hittat på en himla massa trams. Spelat in video till Future Idiots, haft grillkväll utan att grilla för vi åt pizza i stället, åkt till väla, haft tjejkväll med ansiktsmask och filat naglarna och annat tjejigt ( Tobbe kommer att slå mig för att jag berättar detta för omvärlden :D ), vi har grillat marshmallows över värmeljus, och tagit hål i Tobbe, ett i läppen och ett i vart öra, varit på bröllop ( nej, inte mitt och tobbes, ni behöver inte oroa er att ni har missat något ), spelat gitarr för hela kvarteret och ätit mat. Ja, det var nog det mesta. Och såklart så har vi pussats en nedrans massa också.

Här kommer den vacka bilden från när Tobbe underhöll grannarna med högsta ljudet på förstärkaren så att Adam som bor en gata bort ringde och undrade om det var Tobbe som spelade :)


Lägg märke till att han har kostym och tofflor. Mycket vacker kombination. Och ni undrar antagligen varför han har kostym på sig, och det är för att han är så äckligt bra på att spela gitarr så att han och Christina fick spela och sjunga på bröllopet som jag nämde innan. Och jag och Christinas mamma satt och tittade på dom och såg lyckliga ut.

Haha, nu skrattar vi lite, för min bror skulle precis gå in och klaga på att jag skulle sänka musiken, men när han skulle gå in genom dörren slog han tårna i tröskeln och den minen var inte att leka med! Och sen hoppade han bakåt på en fot samtidigt som han sa alla fula ord han kunde komma på och stängde dörren :D Säger bara en sak, Skadeglädje!

Nu ska jag minsann ta och trycka i mig något riktigt onyttigt och tjocka mig med en film eller något i den stilen. För det tycker jag om :)

 

Way to mycket tacos..

Tjolahejsan

Jag känner mig typ sjukt asduktig! Jag har fixat klart min del av labrapporten, så nu ska bara jag och Filippa smacka ihop allt så att det blir riktig klass på skiten också. Men det gör vi imorron. Så nu ska jag bara kolla igenom lite matte tills imorron, nationella to the people, jäähäj..

Hela min helg har jag umgåtts med min absoluta favoritpojkis. Att vakna bredvid världens största leende kan vara skrämmande och chockerande den första sekunden, men sen blir man bara glad och helt jävla överlycklig. Det tackar man ju knappast nej till. I fredags var det fest hemma hos tvillingarna Persson, och det bjöds på tacos. Ni ska få höra en rolig sak om mig och tacos senare. Kvällen var himla trevlig men nedrans kall. Så jag och Tobbe kilade hemmåt och frös ännu mer på vägen hem. Det var inte nådigt!

På lördagen åkte jag och familjen för att fira min kusin som fyllde 14 minsann. Efter några timmar bland skrikande ungar och tårtor bestämde jag mig för att dra ner mot stan och joina mina vänner. Vi kollade Future Idiots, och hoppade och sjöng. Sen stod jag och muppen och skrattade när Tobbe, David och Stuhr bestämde sig för att de också ville vara med på scenen. Efter lite juckande mot Alex hoppade de ner igen och vi alla fortsatte att skrika till låtarna. Mycket trevligt må jag säga.

Mamma och pappa kom och hämtade oss, och då var Angelica i full gång med att köpa mat. När hon sätter sig i bilen lovar hon att inte kladda, men det tog väl en halv sekund så hade hon kletat sås på stolen. Och jag skrattade :D

Väl hemma hade Tobbe visst bestämt sig för att han väldigt gärna ville spela en låt för mig. Självklart en av Green Day´s nya låtar. Och jag blev väldigt glad, han sjöng ju till och med för mig. Min pojkvän är väldigt söt förstår ni :)

Hela söndagen var det säck som gällde med det kändes fruktansvärt bra. Och sen begav vi oss mot Klippan. Och nu till det där roliga som jag skulle berätta om tacosen. Jag åt då alltså tacos i torsdags i skolan, i fredags hemma hos Ida och Emelie, i lördags hemma hos kusinerna, och eftersom att Tobbe tyckte att det var jätteskoj, beställde han tacos hemma hos sig också. Så för fjärde dagen i rad fick jag lassa upp köttfärs och gurka på mitt runda lilla bröd. När jag sa det till familjen Olsson gav de mig tillåtelse att slå Tobbe, men jag tyckte att det verkade onödigt, så jag pussade på honom istället.

Och idag fick jag vakna hos min Tobbis igen, lagom trött, och fick ännu ett nytt gulligt smeknamn, Exorcisten. Han tyckte väl att det passade in på mitt utseende just för tillfället. Efter lite frukost och fix, lämnade jag av honom vid skolan och sen traskade jag vidare. Jag hade nog egentligen kunnat krypa mot bussen för det var cirka 40 minuter kvar. Jag gick ner mot stationen i gubbfart, alltså inte speciellt jättefort, och sen satte jag mig ner och funderade på om jag orkade plocka upp kemiboken och plugga lite.. Men jag inbillade mig att jag kunde ju göra det på bussen sen istället.. Men där somnade jag, och det kändes mycket bättre ska jag meddela.

Kom till skolan, och fick några idiotförklaringar, eftersom att vi inte hade några lektioner idag egentligen. Men jag och Filippa skulle ju fixa labrapporten, och så fick vi liksom mat på köpet :D

Efter att vi hade segat oss igenom det vi behövde göra tog jag bussen hem och tvättade mina fönster, jo minsann! Eller mitt fönster kanske det heter förresten, som inte ens är en tiondel så stort som normala fönster. Jag bor ju i en källare, och nej min pappa har inte stängt in mig där, jag bor där helt frivilligt faktiskt. Men anledningen till att jag tvättade fönstret var att det var massa mojs på dom. Ni vet såndär låssassnö, som ingen männsiska i hela världen har nytta av egentligen? Den har suttit där i typ 3 år kanske, men nu är den väck. Asbra!

Och nu är jag hungrig. Tror att jag ska gå och tjata på mamma så att hon fixar mat snabbt som tusiken. Idag stod det kyckligspett på menyn, och det tackar jag icke nej till :D

Kreativiteten sprudlar!

Oj så bra allt blev med en gång! Blev precis klar med en ny teckning, och jag blev fruktansvärt nöjd. Tills om kanske två dagar då jag antagligen kommer störa mig på en massa smådetaljer som ingen ser i alla fall. Men de här två dagarna får jag vara nöjd och det är ju bättre än inget!
Och ni vill såklart se bilden också ja.


Tadaaa!

Jag började med att leta upp en snyggingbild på min lilla muppis, och sen räknade jag rutor för hela slanten. Halvvägs igenom projektet fick jag däremot lite små anfall, och var faktiskt på väg att ge upp. Men titta vilken tur att jag inte gjorde det. När jag äntligen kände mig helt klar, så satte jag upp den på väggen, och blev ännu gladare av att den faktiskt såg bättre ut på avstånd. Tänk vad lite som behövs för att jag ska bli glad :D

Och idag har det varit en ganska slapp dag, det är ju aldrig fel. Riktigt skönt att komma hem och tänka "vad måste jag göra idag?" när svaret är Ingenting. Så jag fick faktiskt städat lite. Det är ju alltid roligare att göra saker när man inte måste. Sen gick det mesta av kvällen åt till att rita och prata lite trams med muppis herself.
Jag får väl liksom njuta så länge jag kan av mina pluggfria dagar. Snart kommer det nationella i matte, tre timmars kemiprov och tre timmars fysikprov. Men man ska väl inte klaga.. Tänk på barnen i Afrika typ..

Och sen kan vi ju påpeka att jag bara går i skolan två dagar nästa vecka. Bara för att vår mentor är så yr, slipper vi idrotten på måndag, och sen flörtar vi till oss att slippa engelskan, och det var måndagen det. Sen är ju alla andra också lediga torsdag och fredag. Inte helt fel faktiskt :D

Och imorron får jag träffa min snygga pojkvän igen. Har ju snart varit utan honom i 14 timmar :o Och jag saknar honom redan.. Jag älskar min tobbis :) <3


Lite av en superman..

Tjoliflaxen :D
Bara för att jag var lite sådär lagom uttråkad igår, började jag vifta på huvudet. Och eftersom att mitt hår är så långt var det ganska kul, tills man lyckades snärta sig själv i ansiktet... Men jag plockade i alla fall fram mobilen och testade om det möjligtvis gick att fånga på bild.
Svar. Ja.
Resultat:
 

Mycket skojsigt minsann!

Idag har jag först varit jättestolt, när jag klarade mitt mål att jogga hela rundan på idrotten, utan att stanna. Men sen när jag insåg att jag har försämrat mig med typ 1 minut sen jag sprang i höstas, blev jag lessen igen. Fast för att vara helt otränad kanske jag ska vara nöjd, med tanke på att jag var mitt uppe i fotbollssäsongen sist jag sprang den.

När jag kom hem somnade jag i fåtöljen till Da vinci koden, och vaknade lagom till slutet. Mycket bra! Efter det fick jag damp på min mobil, igen, för att min joystick har allvarliga skador, typ AIDS. Så jag tvingade med pappa in till hans favoritaffär, onoff, där vi kollade mobiler. Eller mest priset på dom egentligen. Men jag har inte bestämt mig än. Det är svårt sånthär..

Jag blev i alla fall hjälte idag med. När jag skulle ut och cykla kommer min nästan-granne och skriker. "Sara! Har du sett min hund?!" Och eftersom jag hade ena mp3luren i och hon stog typ 50 meter bort blev jag helt rädd. Ni vet mina nerver...
Men jag hade inte sett hunden, så hon stressade vidare uppåt. Fast när jag kom ut på vägen såg jag hennes hund, så jag sa till mamma att ropa på min nästan-granne som sprang runt lite längre upp på gatan. Hon är typ 55 bast och sprang hela vägen ner för backen fastän mamma sa att det inte var nån fara. Hon måste verkligen älska sin hund :)
Så om ni ser mig bland Aftonbladets hjältar, så vet ni ju varför.. :D




Musikalen, äntligen!

Hallå alla snoriga små tandtroll :D

Idag fick jag äntligen se på musikalen som TobbE gör på skolan. Jag har längtat som tusan, och hela dagen idag har jag räknat ner sekunderna typ. Och när vi äntligen satt där och väntade på att de sista minuterna skulle ticka förbi, började jag hyperventilera av nervositet. Jag vet inte vad som flög i mig, men stilla kunde jag då inte sitta!
 

Jujju fanns med som stöd och tog mig i handen och sa "Vi tar oss igenom detta tillsammans!". Och när lamporna släktes började jag låta ungefär som en pipleksak till hundar, med händerna för munnen samtidigt som jag studsade upp och ner. "Nu börjar det! Nu börjar det! Jojjo! Det börjar nu!"

Sen när det hela började sjöng jag med i alla låtar jag kunde. Fast ganska tyst, publiken hade ju trots allt betalt. Och sen satt jag och berättade för Jujju vad som skulle hända härnäst. Världens bästa berättare var jag faktiskt. Jag viskade allt så snabbt samtidigt som jag var helt inne i showen, att hon inte hörde ett smack :D

Och i pausen fick jag pussa på Tobbe och hälsa på muppen. Sen sprang vi tillbaka och tittade på resten. Blev lite lessen när den var slut. Hade kunnat se den 14 gånger till ungefär :D

Världens bästa :)

Vilken tur jag hade när jag faktiskt råkade få tag i världens bästa pojkvän. Igårkväll kom han hit efter hans föreställning, och jag satt och väntade och väntade. Fastän jag visste vilken tid han skulle komma. Och när jag hörde bilen stanna och stegen närma sig dörren klistrade sig mina mungipor fast i öronen. Sen sprang jag upp för trappan tre steg i taget, och slängde mig mot dörren. Och när jag öppnade började jag skratta. Jag tror det är en chock att se sin pojkvän sminkad med kolsvart skägg. Som jag sa kom han direkt från föreställningen. Men jag lät honom dela med sig lite av sitt smink när jag pussade honom, och insåg att jag blev helt svart på hakan.

Och imorse fick jag vakna på det näst bästa sättet. Jag fick vakna med Tobbis, det är det bästa. Men inte när väckarklockan ringer klockan 6.10. Det kändes som att jag skulle sova åtminstone i fyra timmar till, men det var bara att dra sig uppåt. Och snäll som jag var lät jag Tobbe ligga kvar för han såg så söt ut, men så kom han upp i köket efter 10 minuter och såg lite ynklig ut. "Varför sa du inte att du skulle äta frukost?". Stackars Tobbisen (:

Men jag skulle springa hemifrån lite tidigare än honom i morse, så han fick snarka lite till i min säng. Och när jag kom hem från skolan såg jag att mitt block låg framme på skrivbordet med ett litet gulligt brev som Tobbe hade knåpat ihop i morse när han satt här i sin ensamhet. Det stog massa gulliga saker och jag läste det typ 14 gånger. Jag älskar den pojken :)

Och för alla som vill veta tror jag att det gick bra på mitt prov idag. Skulle ägna min håla åt att plugga, men det blev mest snack om tv och mobiler. Vi är ju trots allt teknikare. Och sen fick jag springa runt på halva skolan och leta upp datorer som funkade. Antingen är de så jävla sega att man inte kan logga in, eller så när man väl kommer in så är inte usb:n installerad (?), hur den nu inte kan vara det.. Och när man väl hittar en data som faktiskt har en installerad usb, och som går att logga in på, så finns det såklart inte Open Office på fanskapet. Så jag kan alltså inte öppna min fil och provet är om 5 minuter och jag måste printa ut artikelskitet. Så tar min usb och springer, tappar hälften av böckerna, som skriker "Fortsätt utan mig! Fortsätt!", kastar mig in i närmsta datasal, och inser att jag inte kommer att hinna att logga in. Ber om att få låna en dator som redan är inloggad och lyckas skriva ut min artikel. YES I DID IT!
Nej, men typ.. :D

Och imorron ska jag ta med mig mamma, bruschan och Jujju och titta på musikalen i Klippan. Ser fram emot detta mycket mycket. Jag ska sitta och sjunga med och skratta när de gör fel, för jag kan ju i stort sett hela musikalen redan.

Och jag saknar redan min tobbetott fastän det är cirka ungefär 11 timmar sedan jag pussade på honom sist. <3


Helgen.



Ni missade att jag och den bästa pojken i världen blev tre månader i torsdags, den 30e. Så bara för det fick ni se en snygg bild på honom när han nördar sig med sin mobil på bussen samtidigt som jag satt mittemot och nördade mig med min mobil :D

Igår var det party hos Ahlberg's. Fireri för muppis minsann. Och hon var inte nykter alls i slutet av kvällen faktiskt. Jättekul hade vi som tittade på. När hon satt med sitt grisskratt och såg väldigt lycklig ut. Sen somnade hon :D

Men kvällen var väldans trevlig. TobbE hittade sig en ny kompis, Jonny Ivarsson, som han satt och pratade musik med hela kvällen. De satt och sjöng låtar med Torsson om katter och sånt.. (y)

Och kameran gick på högvarv. Antagligen mest bilder på mig och Jujju, eftersom att hon tyckte att det var jätteskojsigt att fota oss typ sju miljoner gånger. Och där blev ju en del foton, för vi såg ju inte sådär assnygga ut precis, och då sa hon bara "Ta en ny! Ta en ny!", utan att radera den gamla.

Och det blev dans med. Till mina gamla skivor. Hits for kids 2 och Absolut hits 2004. Nedrans vad vi sjöng. Vi kunde alla låtarna, typ.. när vi nynnade lite i verserna. Men danserna satt kvar! Alla gånger vi har dansat till småstjärnorna i skolan, med lågstadiediscostilen. Ni vet när man flyttar fötterna åt sidan i takt, och varje gång man sjunger "jag" eller "du", så pekar man på sig själv eller rakt fram. Vi var helt enkelt asgrymma skulle man kunna säga! :D

Och puss på min älskling som sitter och spelar gitarr nu. Jag älskar dig Tobbis <3

Tårta typ.

Nu har det gått några dagar sen jag skrev sist minsann. Jag har fått lägga energi på att leta upp öronproppar och replokal till Nisse. För han och hans vänner Benny, Lenny och Ragnar har startat ett hårdrocksband. Tror dem. Fast än så länge låter det mest som oljud. Nästa vecka ska jag satsa på att lära dem några ackord så att de faktiskt kan börja spela något ordentligt på sina hemmasnickrade minigitarrer. Men de är rätt söta, så att de kan väl få spela här lite till innan jag kickar ut dem för att jag får huvudvärk. Kanske skulle ta och sy sånadär ABBA-dräkter till dem? Men paljetter och platåskor? Det hade nog blivit uppskattat.

Idag, eller det blir egentligen igår, fredag i alla fall. Jag och mina kära vänner bakade tårta för hela slanten. (Och ja, hela slanten kan man verkligen säga. Jag hade 140 kr i sedlar plus några småmynt, och kalaset i kassan slutade på närmare bestämt 141.50 kr. Det kallar jag skills! ) Vi ska nämligen överraska vår gamla fotbollstränare på hennes födelsedag imorron, idag då. Så självklart är tårtan utformad som en fotboll. Typ. Så gott vi kunde. Ni får se en bild på den sen när jag orkar slänga in dem på datan. Vi kämpade en hel del med den här vacka skapelse så en liten applåd är vi allt värda tycker jag. *APPLÅD* Tackar, tackar! :)

Sen kan jag ju meddela att min kommande vecka blir väldigt intressant ju.
Tisdag= A-kursprov i svenska på två timmar.
Onsdag= Nationella i engelska, muntligt.
Torsdag= Kemiprov.

Man liksom bara YES! -.- Jag dör. Och veckan efter är det fanimej minst ett prov till. Plus lite inlämningar och annat smått och gott som de där hemska individerna, som kallar sig lärare, har hittat på att plåga oss med. Fråga mig inte hur jag orkar och hinner med, för det förstår jag inte själv ens en gång.


5 dagar kvar tills 3 månader. Helt sjukt vad tiden går. Och jag har aldrig varit gladare :)
Jag älskar dig Tobias <3

Deeeeeg.

Imorse när jag vaknade bestämde jag mig för att jag skulle vara så nedrans aktiv idag. Jag skulle plugga till fysikprovet, städa rummet, motionera eller åtminstone ut och gå en runda och typ rensa garderoben. Jag visste att vi skulle åka hemifrån vid halv tre till mina små fiskusiner. Men jag gick upp vid tio, så jag hade ju tid att göra i alla fall en av grejerna. Trodde jag på det själv ens en gång? Nej. När klockan var tolv hade jag precis kommit ur duschen. Efter någon fruktansvärt onödig timme vid datorn, berättade min bror att det var Talang-repris på tvn. Det var jag ju såklart tvungen att inspektera. Sen hann jag väl typ fixa frillan och sminket innan det var dags att åka. Så aktiv var jag.

Hemma hos fiskusinerna, de heter så för att de är så små och söta, blev det ett himla liv i stugan. Adam fyllde fyra år, och han satt och berättade för mig att han först hade varit noll år, sen blev han ett år, sen blev han två år, och sen blev han tre år, och sen blev han fyra år, och sen blir han fem år... Ja, det var jobbigt att lyssna på, så ska jag lida, så får ni lida. Han räknade till tolv innan han slutade, och bara för att det var kul så frågade jag "Och vad blir du sen då?"
Då svarade han "Sjutton!" Och såg stolt ut. Då skrattade jag. Han är rätt gullig den lilla fjanten. Helt överspeedad har han och hans brosor varit hela dagen. Tänk er tre killar, 8, 6 och 4 bast, det är ju inte tyst i många sekunder. Möjligtvis när de precis har fått tårtan. Som dessutom var mycket god.

När vi kom hem igen hade jag bestämt mig för att verkligen ta tag i fysiken. Jag städade först undan på rummet så att jag fick plats, sen satte jag mig ner, väl förberedd med chips och läsk. Men jag kan ärligt säga att jag tror att jag får hälsa goddag till mitt första IG på gymnasiet. Jag fattar inte ett piss av vad det handlar om. Jag läste igenom kapitlet, tänkte okej, vi tar en uppgift. Jo just det. Jag läste den, kollade i facit, förstod inte hur jag skulle räkna ut den. Tog nästa uppgift, och det slutade likadant. Kollade i mina anteckningar, sen gav jag upp.

Jodå såatt, som morfar säger åtta gånger i minuten, där fick ni lite information om min dag, om det var något som intresserade er, vilket jag egentligen inte skulle gissa på. Men jag tyckte det var skoj att skriva, så jag räddade ju världen en liten aning i alla fall. Typ.

Äventyr på Ica Maxi

Goddagens alla små tvåbenta djur och eventuella hundar och katter som råkar läsa detta med. Jag kan ju börja med att berätta om min gårdag, som var himla trevlig måste jag säga. Grillning på stranden stod på schemat. Eller vi var ju i och för sig inte just på stranden. Vi hamnade på en gräsplätt, där det inte blåste så mycket. Vi kvinnor är ju känsliga för sånt. Men vi var inte ensamma. Det var väldigt många som tyckte att det lät bra med grillning. Så vi kan gissa på en 50 pers som satt spridda över gräsplätten. Vissa hade det ju mindre trevligt än vad vi hade. Slutade med slagsmål i en hörna, och så skulle de ringa alla kusinerna ni vet. Men vi satt mest och tittade på, och sen pratade vi med polispolispotatisgrisarna när de kom och hälsade på. För då fanns det inga kusiner där, så vi fick berätta vad som hade hänt. TobbE ville bjuda bort vår äckliga korv, men de sa tack, men nej tack. Ni vet sådär artigt som bara allmänbildade människor kan. Men de fick lysa oss lite i huvudet med sina coola ficklampor ett tag, sen pratade de lite trams, innan de bestämde sig för att gå bort och se om de kunde hitta några kusiner. 
Vi fortsatte med vår trevliga kväll och åt upp alla korvar förutom den halva som blev svart och stenhård. Fast halvvägs igenom korvätandet tog korvbröden slut, så vi hittade på en ny uppfinning. Man skulle kunna se det lite grann som fransk hotdog, fast man byter ut brödet mot plastpåsar. Men då äter man såklart inte upp påsen utan skickar den vidare till nästa nisse som är sugen på korv. Det gick hur bra som helst.

Vi fick skjuts hem av Jujjus mamma. Det tackar vi för. Sen sov tobbisen här, och vi skulle upp tidigt som tusiken i morse. Hans musikalträning i Klippan började 9.30, och bussen från munka avgick extakt en timme tidigare. Så vid halv åtta i morse började TobbEs kusin skratta oss i öronen. Alltså hans alarm på mobilen. Så det var bara att dra sig upp ur den varma sköna sängen för att bre mackor och titta på när TobbE åt frukost. Sen var jag till och med så söt så att jag följe honom till bussen. Och idag var vi i tid, så vi hann pussas ordentligt innan han skulle åka.

Det tog nog dubbelt så lång tid att gå hem. Jag var ganska slö om man säger. Jag gick och funderade över livet och navelludd i stället. När jag slutligen kom innanför dörren, gick jag och la mig i soffan och somnade. Låg där och snarkade i typ två timmar innan pappa kom och väckte mig, så då gick jag ut och somnade på studsmattan i stället. Gotte. Men sen kom jag på att vi inte har några buskar ut mot cykelstigen, där alla springer och rastar sina hundar. Så jag fick nog några blickar, men jag sov inte sämre för det.

Någon timme senare bestämde jag mig för att vakna till liv på riktigt, och följde med mamma till tha big city och Ica Maxi Stormarknad, för att inhandla veckans föda. Jag måste nog varit den enda i hela affären som gick och log samtidigt som jag yrade runt och letade efer honung och flingor. För att jag gick och lyssnade på alla andra.
Kan ni tänka er ett riktigt typiskt gift par, i 55-års åldern, antagligen barn som studerar och bara bor hemma för att få mat och tvättade kläder. Frugan har tjatat med sin gubbe till affären för att han ska vara bärhjälp. Jag stog och studerade detta paret när de stressade runt bland grönsakerna. Det roligaste var att titta på gubben som såg sådär hjälplös ut. Man kan riktigt se hur han tänker "jaja, det är ingen idé att säga emot... ta mig härifrån, det är fotboll på tvn". Stackars Sven-Erik.. Ja, jag tog mig friheten att döpa honom. Samtidigt stod frugan och malde på bredvid honom. "Behöver vi verkligen en sån? Jag köpte två förra veckan." "Kan du väga den, det är så tråkigt." "Hämta en sån." Ja, stackars Sven-Erik. Men det är ganska kul, för det kvittar vart man än tittar sig om, så ser man tre-fyra Sven-Erik's runt om en, som bara vill därifrån. Men de går runt där som robotar och gör allt som de blir ombedda att göra.














Här på bilden, som jag ritade bara för er skull, ser ni längst till höger Sven-Erik med tjatig fru. Där ser vi hur trött han är.
I nästa gång är det mamma Anna, 34, men sönerna Timmy, 6, och Oscar, 4. Mamma Anna ser lite lätt frustrerad ut när barnen springer iväg.
Sedan är det mamma Gun, som egentligen har gett upp hoppet om att få prata med sin son som går bakom med mp3 och lurar i högsta hugg. Han fick bara följa med för att de skulle köpa nya skor.

Men det som gjorde det hela ännu lite roligare var att TobbE alltid säger att han aldrig vill bli vuxen. Sådär tråkvuxen. Och det var endast tråkvuxen-kommentarer som bubblade runt i luften där inne. Man hörde inget annat. Så samtidigt som jag gick och studerade människorna, hade jag TobbE i tankarna, och hur hans reaktion hade varit. Och då började jag skratta ännu mer.

Så där har ni ett tips nästa gång ni blir medtvingade till affären. Spring runt och lyssna så mycket som möjligt på alla som går där och hitta på massa dumma historier om dom. Du kommer garanterat skratta, och inte vilja lämna stället.

En mycket bra torsdag :)

Tuudels puudels ;D Betyder ungefär hejsan pudlar. Jag tog pudlar för att det rimmade. Fast det hade varit roligare med typ flodhästar. Så typ Tuudels Hippos! Välj själv.

Idag började min dag så bra som den bara hade kunnat göra. Jag vaknade snarkandes bredvid min alldeles egna pojkvän. Det slog mig för cirka en kvart sen, när jag satt och tittade på massa söta bilder på oss, att det här är min pojkvän! Min alldeles egna pojkvän liksom. MIN! Fattar ni?! MIIIIIIN. SHIT! Och sen typ.. fan vad snygg han är.. :D Haha.

I alla fall, dagen som började bäst, blev ändå lite bättre. För TobbE offarade sig att ta fram frukosten till oss. Han sprang runt i hela huset och fixade fram brödrostar och mackor och sånt. Och sen kom han ner på rummet och sa att det var frukost. Så blev jag jätteglad. För jag tycker att det är pisstrist att duka fram. Så efter vår mysiga men tysta frukost ( jag var för trött för att prata), så gick vi och fixade oss sådär snygga som bara vi kan. På en kvart. Sen stressade vi som apor till bussen, och TobbE fick bli påsläppt i korsningen, typ 50 meter innan hållplatsen, bara för att chaffisen är så snäll.

Sen åkte jag till skolan och fick veta att vi faktiskt hade haft lektion i morse. Som jag var hundra på var inställd. Men det var ändå inget viktigt som jag missade eftersom att jag nästan är klar i alla fall. Så då fick jag mig en välförtjänt sovmorgon i stället. Det ska vi ju knappast klaga på. Fast något vi däremot kan klaga på var skolmaten idag. Det såg ut, luktade och smakade som kattmat med morötter i. Fast är det inte det forskarna har sagt? Att kattmat innehåller mer näring än skolmaten. Tänk om de har börjat mata oss med Whiskas? Jag tror att jag ska matstrejka.

Oerhört sömning dag

Välkommen tillbaka till ditt vanliga tråkiga liv. Första dagen i skolan efter lovet. Och den bjöd inte på några ovanligheter precis. Förutom kanske att vår mentor och idrottslärare Hasse, blev lagom lack på oss. Vi skulle vandra. Med packning. Hur kul låter det egentligen liksom? Meningen var i alla fall att vi skulle vara ombytta med en tung ryggsäck på ryggen, så att vi kunde bli riktigt svettiga som han sa. Men det var vi inte. Det var idag vi kunde skilja teknikare från naturare. Och jag är en stolt teknikare. Ingen ryggsäck för mig inte! Så vi chillade runt i våra vanliga kläder medans de tröga naturarna sprang runt med sina tunga ryggsäckar. Men bara för  att vi såg så lyckliga ut så kunde Hasse omöjligt vara sur mer än 10 minuter.

Annars var det väl inte mer ovanligt idag. Eller jo. Jag lyckades hålla mig jättevaken på kemin. Där brukar jag halvsomna ganska ofta. Ni vet när ögonen bara inte kan vara öppna längre. Men jag kompenserade det hela på fysiken i stället. Där satt jag och blundade i säkert två minuter. Och när jag vaknar till igen ser jag Oliver och Filippa som sitter och skrattar åt mig. Och fastän jag sitter längst fram så ser inte Lasse mig, utan gnäller på de längst bak för att de har dunkat huvena i bänkarna. Ha-ha. Det tyder bara på att jag håller på att bli en rutinerad slumrare! Det är icke illa. Tror ni att man kan skriva det i sitt cv? Nej, det är kanske inte så smart... Då tror de att man tänker slumra på jobbet. Inget bra alls.

Men jag har faktiskt varit duktig idag med. Jag har kommit en bit i min bok som vi läser i svenskan. Flyga Drake. Men den handlar om Afgahanistan, och jättemånga ord är typ persiska eller nåt skit. Visserligen oftast översatta, men inte alla. Och vad jag vet pratar vi inte persiska i detta landet. Så det var väl fruktansvärt onödigt att välja den boken?

Men när jag låg där och läste insåg jag att jag var lite mer trött. Så jag typ somnade i soffan i en timme. Vaknade lagom till maten och sen hamnade jag här. Jag är så jävla aktiv! YES!

Men jag har faktiskt varit lite mer duktig idag kom jag på. Jag och mina kylskåpsvänner, fast jag vet inte om de ska kallas det längre, de bor ju överallt i mitt hus nu.. Men ja, jag och mina små vänner rensade lite i min garderob. Fast jag vet inte om de var så mycket till hjälp. De lekte bara kurragömma och sprang och kastade runt alla kläder. Men de var trevligt sällskap i alla fall. Fast nu ska ni inte inbilla er att vi slet ihjäl oss. Vi började med en låda idag. Så nu har vi bara 7 kvar. Plus stängerna, som är fullproppade med jeans som jag antagligen inte ens kommer i längre. De har hängt där ett tag. Så när jag har rensat klart, så har jag väl hunnit slita ut det som jag sparade nu. Så då får jag väl börja om igen. Eller flytta hemifrån. Det är ju ett alternativ.

Och så puss på att jag får träffa min Tobbis imorron :) Han är bäst på att planera! <3



Söndagsmåndag.

Men tja! Det är måndag idag. Fast ingen riktig måndag. Det är en söndagsmåndag. De är inte så vanliga, så det gäller att ta vara på dem ordentligt. Det har jag gjort. Jag sov länge, och när jag gick upp ur sängen la jag mig i soffan och tittade på tv länge. Sen blev mamma lite småkinkig. Så jag fick resa på mig och måla klart. Efter en timme var det klart. Och sen hamnade jag här. Det hände lite annat emellan, men det var mindre viktigt. Fast det var nog det andra med om man tänker efter. Och nu fick ni läsa massa extra onödigt bara för att jag var tvungen att berätta hur onödigt det var. Ha-ha! Jag är ond.

Mitt lov har varit mycket trevligt också måste jag berätta. Jag har fått umgås med min favoritpojke en himla massa. Så vi har pussats så mycket så att TobbEs läppar håller på att torka ut. Så jag försökte slemma till det lite extra på slutet. Men då blev han lessen. Fast jag pussade på honom ändå :D
 
Och tyvärr måste jag göra er besvikna med att jag faktiskt åt en liten aning sill på påskafton i alla fall. Nedrans. Men jag tyckte inte att det var gott! Så det så! Men mamma hade geggat ihop en röra som såg jättegod ut. Det är liksom jag helt kär i. Jag ska ha en såndär tröja ni vet, I <3 NY typ, fast I <3 Röror. Och sen ska jag ha en I <3 Miniräknare. Men det hör inte hit. Tillbaka till mammas röra. Det var i alla fall lite sill i den sa hon. Och när jag stod där och velade om jag skulle ta en macka ändå eller strunta i det, så hade hon redan slängt upp en på min tallrik. Så det var ju bara att se nöjd ut. Men den smakade sill ändå fastän det bara var "lite" sill i den. Ingen hit alltså!




2 månader och 14 dagar <3
Jag älskar dig.

Påsk & TobbEtuff

Hej alla barn! Idag är det påskafton. Då ska man äta mycket ägg och ännu mer godis, och INGEN sill. Det vet jag. Och jag och TobbE har redan varit och grävt ner oss bland godiset. Gott var det. Fast vi fick smyga lite så att inte mamma såg. Och vi har ätit nudlar och hoppat studsmatta. Nej, inte samtidigt. Fast vi åt nudlarna på studsmattan. Tills vi insåg att det blåste jättemycket, så då satte vi oss på trappan och lekte schteeekare. Typ.

Snart kommer det hit massa människor för att äta upp vår mat. Därför har jag varit så duktig och städat. TobbE satt vid datan medans jag sprang runt och plockade undan i racerfart. Men jag ska väl inte klaga. Han spelade ju faktiskt massa fin musik för mig på gitarren också. Det är han duktig på minsann. Och så hjälpe han mig att måla igår. Det slutade med att TobbE gick runt med en grön mustasch, och jag fick färg i ögat eftersom han smällde penslen full med färg rätt i pannan på mig. Men vi blev faktiskt klara med väggarna. Skitbra!

Jag och TobbE har tagit vårt förhållande till en ny nivå. Jag bloggar medans han spelar Zelda. Tv-spel för alla som undrar. Och så lyssnar vi på Noice. "Svart läder, skinklever.." tralala.. ;D

Nej, nu ska jag pussa på honom så mycket att han blir arg. Sen ska jag sitta och titta på honom så han blir irriterad. Sen ska jag se söt ut och berätta hur mycket jag älskar honom. :D <3



Fattigare än i morse.

Jag överlevde! Jag överlevde alla gamla tanter som kör till höger och vänster och som på något konstigt vis ändå har tillstånd till att köra bil. Död åt tanterna säger jag bara! Jag fick i alla fall ihopskrapat lite nödvändigheter till sist utan några större incidenter. Så jag återvänder nog till detta enorma ställe nästa gång jag känner mig sugen på att göra av med pengar. Jag och min shoppingvän blev väldigt förvånade idag också. Vi åkte hemifrån senare än vanligt, så vi var väl inne i affären vid halv 10. Och redan vid 12 var vi färdighandlade. Vi försökte hitta på saker som vi hade glömt att kolla eller var tvugna att kolla igen. Men nej. Så det var bara att vänta på att mamma skulle bli klar, och sen gick vi med tunga steg mot vårt hemska öde. "Domdomdom domdomdomdomdom dom" (Tänk starwars!)

Kassorna.

Men det gick bra även denna gång. Pengarna räckte. Så vi kunde andas i normal takt igen.
Efter det blev det mat, och det var efterlängat. Jag hade ju inte ätit sen jag tryckte i mig min macka på underklädsavdelningen. Det blev alltså kebabtallrik. Men inte på Döner Kebap. Det var lite synd, för han är så ful.
När vi hade tuggat färdigt sprang vi bort till netonnet. En Mp3 till mig och en till lillebror. Tack så mycket mamma! :D

Nu ska jag bara göra ingenting och vänta på att TobbE slutar hoppa runder så att han kan svara på mitt sms. För förhoppningsvis kan jag hälsa på honom ikväll. Det tycker vi om!

Besök hos farmor

Godkväll kamrater!
Idag vaknade jag bredvid min favoritsängkompis, Tobbisen. Vi låg och tittade och log mot varandra och såg sådär allmänt lyckliga ut, som bara vi kan. Tobbe sa en gullig sak till mig häromdagen.
"Jag tycker synd om alla andra."
"Vaddå menar du?"
"Att de inte får ha det lika bra som vi."

Och så såg han sådär söt ut som bara min Tobbe kan göra. Och jag tycker han har alldeles rätt. Så tänk på det nästa gång du tror att du har det bra ;)

Efter att vi hade tittat klart på varandra för den stunden, gick vi upp och tryckte i oss mackor. Ner och fixa till oss lite, och sen bar det av mot bussen i vanlig stress. Jag kommer nog aldrig klara av att gå till bussen i tid. Fast idag gjorde det inget för den var sen. Så jag väntade med Tobbe på ena sidan av gatan, pussade på honom och sen åkte han till Klippan. Då gick jag över vägen och väntade på bussen mot Ängelholm, för jag skulle nämligen hälsa på min fiskusin Ida.
Väl hemma hos henne satt vi och pratade massa trams, och åt lite mer mackor. Sen bestämde vi oss för att röra på oss lite i det fina vädret. Det slutade med att vi gick till farmor. Hon är söt våran farmor förstår ni.
Det började med att vi inte kom ihåg koden till hennes port. Så fick vi ringa upp till henne så hon kunde släppa in oss. Vi ställde oss i hissen bredvid varandra och tittade oss i spegeln för att fixa till håret och göra lite fula miner. Väl inne hos farmor slängde sig Ida över hennes rullator och körde några varv i lägenheten.
"Akta hörnan!"
"Sakta ner! Sakta neeer!"
"IDA! Vad har du gjort med mina mattfransar!"

Men hon fick sluta i lagom tid så att inte farmor fick sig en hjärtattack. Det hade ju inte varit så kul om man säger..
Lilla Ing-Britt, som hon heter fast jag inte visste det förrän jag var typ 10, bjöd oss på massa godis och bullar och annat ätbart. Sen blev vi så mätta att vi höll på att somna i soffan. Då passade Ida på att måla på farmors julblomma, som inte var någon blomma längre, utan bara två långa blad som hängde kvar sådär på en höft. En gubbe på vart blad ritade hon. Sen fick farmor inspektera och klaga lite. Och vi skrattade. Sen målade hon en gubbe på min fot också. Finfint (y)

Några timmar senare tog jag bussen hem, åt lite mer mat, och slängde mig ner framför datorn. Snart kommer muppen hit, för vi ska ladda inför morgondagen, då vi ska boxas med gamla tanter på Ullared. Kan bli trevligt, men fattigt!

Zlipperzfesten

God söndag alla glada små barn. Igår var det Zlipperzfesten som jag berättade om. Dagen började med att vi segade oss upp ur sängen. Fick i oss lite mackor och begav oss till Östra Ljungby, efter att Emelie hade städat klart sin bil. Hon var väldigt noggrann med att vi inte fick gå in, innan hon var färdigstädad, så det var ju bara att vänta.
I Östra blev vi välkomnade av stekarna på trappan. De var ju inte så värst flitiga där, så jag och muppen fick dra igång folket lite. Vi flyttade bord, dukade, fixade sallad och annan mat i cirka 6 timmar innan gästerna började krypa in. Redan då var ju trött i mina små arma ben. Men det var bara början av kvällen, så det var bara att bita ihop och se glad ut.

När stressen med all mat som skulle fram var över, kunde vi slappna av i någon timme och titta på "Trollis", en trollkarl som uppträdde för alla gästerna. Men jag tyckte faktiskt att han var lite för tuff för att kallas "Trollis".
Eftersom att det var ganska överfullt vid borden, fick vi slinka ner vid våra kära föräldrar, som satt typ längst fram. Så jag fick då automatiskt bli lite delaktig i hans små trolleritrix. Hela föreställningen slutade med att jag och en till fick skriva våra namn på varsitt kort i hans magiska kortlek. Sen kastade han upp hela kortleken i luften, och mitt kort fastande uppe i taket, som var typ 4 meter upp. Så det sitter nog kvar där fortfarande skulle jag tro. Jag fick väl höra typ 40 gånger "Ska du inte klättra upp och ta ditt kort?". Och så skrattade de, och tyckte att de var jätteroliga. Fast när man har hört det 38 gånger redan, så blir det inte riktigt så roligt längre :p Men det var bara att skratta med alla små rödögda, vinglade gubbar.

Efter det fick vi jobba vidare och plocka undan och diska. Sen skulle vi bara koka cirka 8000 liter kaffe. Så jag blev duktigt trött på det. Jag tror att kaffeångerna satte sig rätt i näsan på mig, för jag blev väldigt pigg igen. Richard tittade helt chockad på mig, när klockan var dags att avluta kvällen och börja städa undan allt, "Du ser ju fan pigg ut!?" Jaaa. Jo det var jag nog. Så jag städade lite till.

Var hemma vid halv tre ungefär, och först när jag la mig i sängen, insåg jag hur trött jag var egentligen. Det tog inte många minuter att somna kan jag meddela. Men vaknade ändå ganska tidigt imorse. Vid halv tio öppnade jag ögonen, och då kunde jag inte sova mer, hur mycket jag än försökte. Så vid 10 var jag uppe i köket och chockade min pappa. "Vänta nu lite! Mamma gick upp precis!" Sen tog jag en macka och berättade om kvällen för alla som var intresserade.

Idag står det måleri på schemat. Mina föräldrar har kommit på att friggeboden som jag målade om förra året, ska målas om igen, i andra färger. Den ska ju vara samma färger som huset så klart. Så då åkte jag på jobb igen. Men muppen ska hjälpa till var tanken. Om hon nu kan vakna till liv. Jag kännner på något sett på mig, att det kan ta ett bra tag innan hon gör det.. Får väl ringa och tjata lite på henne sen ;)

Men nu ska jag städa lite här bara för att Tobbe tjatar. Men han är söt ändå, för han kommer hit ikväll! Då blir jag lycklig som ett barn som får godis på en onsdag! :D


Mitt lokalsinne är på bättringsvägen



Nu börjar det bli riktigt grönt också :)

Var i skolan idag, det kunde ni väl inte gissa? Dagen rullade på som vanligt. Fick reda på resultatet från samhällsprovet på massmedia och ekonomi. MVG. OHYES! Jag är faktiskt stolt som tuppen (kan man säga så fast man lever på 2000-talet?)  över mina betyg på senaste tiden. Bara skitbra överallt. Känns som att jag börjar få ordning på livet igen. It's Great! (y)

Bilden ni ser togs innan när jag begav mig ut på en liten cykelrunda, som kanske inte blev så liten om man tänker efter. Jag började i riktning mot skogen, och sen följde jag min näsa upp imot ekebo. Och när jag inte riktigt hade koll på var jag bafann mig, så chansade jag. Och vet ni? Jag gissade rätt! Jag hamnade precis där jag trodde att jag skulle hamna. Och det är inte illa för att vara mig. Jag måste ligga på listan över Sveriges sämsta lokalsinne. Det tog typ 4 gånger att lära mig vägen hem till TobbE någorlunda. Och man svänger typ två gånger på hela vägen. Annars är det bara rakt fram. Hur tryggt känns det liksom?
Så det blir ju en extrastjärna i pannan på mig då ja. Och nu ska jag snart hjälpa mamma med maten och skryta om mina betyg. Och vi äter faktiskt normal mat fastän jag bor i Munka. Jag blev ju mobbad för det idag igen av mina kära klasskamrater. De trodde typ att vi gick ut och slaktade hästar på åkrarna. Det gör vi inte, för alla som nu blev fundersamma. Vi äter samma mat som alla andra. Stekt get med rötter och sånt mumsigt.

Imorron är det Zlipperz-festen. Dvs Muppes farbrors, Rickard, dansband. De ska ha en riktig röjarfest och få alla pesionärer och andra 50-åringar skaka på rumpan. Och jag och Muppen ska vara där och bevittna allt. Kan bli trevligt, kan bli riktigt trevligt!

Jag saknar min pojkvän jättemycket idag med. Fast det gör jag egentligen alltid. Men idag är det lite extra. Bara så att alla vet det också :) Det kan ju vara bra att ha koll på någon dag.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0