Onsdag.
Det är ganska intressant egentligen hur lite som krävs för att man ska byta humör. Idag blev allt toppen på två sekunder, och det kändes lite som att en tygnd lossade från mina axlar. Och jag har nog lärt mig att man vinner på att faktiskt ta reda på saker och ting själv, och inte bara gissa och tro. Det blir nog ofta fel helt i onödan.
Jag fick en massa beröm på byggen idag. Uffe skådade mitt mästerverk och sa "Du har ju anlag för detta, titta här grabbar, såhär ska det se ut!" Dom blev nog lite småkinkiga, och då kände jag mig bara extra tvungen att upprepa vad han hade sagt. Men när dom väl tittade blev dom faktiskt imponerade. Så jag lär mig nog en del där trots allt!
Nisse och jag har spelat massvis med gitarr idag. Han har en väldigt söt liten minigitarr som han brukar sitta och plinka på. Väldigt ofta brukar han sitta på mitt sängbord och spela godnattvisor för mig så att jag somnar riktigt gott. Men han får akta så att inte han också somnar där. För på morgonen när min väckarklocka ringer, alldeles för tidigt, så slår jag ut med armen mot klockan, och har Nisse en riktig otur råkar han ligga i vägen. Det har hänt några gånger, man kan ju tycka att det är konstigt att han inte har lärt sig än.
Nisse har också försökt att hjälpa mig att plugga matte idag, fast han är inte så bra på det. Han var mest ett moraliskt stöd och det kändes faktiskt väldigt skönt. Han satt där en ganska bra stund, tills han började tycka att det var långtråkigt att bara sitta stilla och se söt ut. Så han började klättra rundor på mitt skrivbord och bygga stora högar av alla mina böcker. Efter en stund kom han svingandes i en lijan som han hade konstruerat ihop under tiden jag försökte plugga. Och som jag nämnt innan så fungerar inte mina nerver som de ska riktigt, så jag blev livrädd när han dök upp framför ögonen på mig. Då började Nisse skratta så mycket att han fick ont i magen.
Jag fick en massa beröm på byggen idag. Uffe skådade mitt mästerverk och sa "Du har ju anlag för detta, titta här grabbar, såhär ska det se ut!" Dom blev nog lite småkinkiga, och då kände jag mig bara extra tvungen att upprepa vad han hade sagt. Men när dom väl tittade blev dom faktiskt imponerade. Så jag lär mig nog en del där trots allt!
Nisse och jag har spelat massvis med gitarr idag. Han har en väldigt söt liten minigitarr som han brukar sitta och plinka på. Väldigt ofta brukar han sitta på mitt sängbord och spela godnattvisor för mig så att jag somnar riktigt gott. Men han får akta så att inte han också somnar där. För på morgonen när min väckarklocka ringer, alldeles för tidigt, så slår jag ut med armen mot klockan, och har Nisse en riktig otur råkar han ligga i vägen. Det har hänt några gånger, man kan ju tycka att det är konstigt att han inte har lärt sig än.
Nisse har också försökt att hjälpa mig att plugga matte idag, fast han är inte så bra på det. Han var mest ett moraliskt stöd och det kändes faktiskt väldigt skönt. Han satt där en ganska bra stund, tills han började tycka att det var långtråkigt att bara sitta stilla och se söt ut. Så han började klättra rundor på mitt skrivbord och bygga stora högar av alla mina böcker. Efter en stund kom han svingandes i en lijan som han hade konstruerat ihop under tiden jag försökte plugga. Och som jag nämnt innan så fungerar inte mina nerver som de ska riktigt, så jag blev livrädd när han dök upp framför ögonen på mig. Då började Nisse skratta så mycket att han fick ont i magen.
Foto.
Tjingeling :D
Jag borde plugga, men jag vill inte. Så jag gör inte det. Förrän jag verkligen måste och känner mig jättestressad och sitter uppe alldeles för länge kvällen innan det ska vara inlämnat. Än så länge har jag inte dött i alla fall :D
Idag blev det byggprov, mindre kul. Fast jag måste säga att jag är ganska stolt över vår prestation med tjat på lärarna. Vi skulle haft provet två veckor innan jullovet, och har lyckats flytta fram det en eller två veckor i taget tills nu. Nu började dom förstå vad vi höll på med, attans..
Men det var nog ett av dom trevligare prov jag har skrivit i mina dagar. Dennis, vår lärare som skulle vakta oss, var den som pratade mest om massa intressant som inte hade det minsta att göra med provet. Och bara för att han skulle visa hur duktig han var skulle han också göra provet, och varje gång han läste en fråga hörde man honom skratta och mumla, "Detta är ju aslätt". Ja, det är kanske meningen att du ska tycka det, det är du som är lärare -.-
Efter detta fick vi i alla fall gå ut och frysa och mura lite. Men man ska väl inte klaga, det var ju faktiskt lite sol ute för en gångs skull. Det tycker jag om väldigt mycket.
Sen bar det av ner mot stan igen, och jag fick besöka John Bauer skolan för första gången med en personlig guide vid namn Stokki. Han hade nämligen bokat in mig som modell i den fina fotostudion. När han hade riggat färdigt med alla blixtar och bakgrunder så var det fotodags! Jag fick kramp i käkarna av allt leende och ont i ögonen av den stora blixten, men efter en och en halv timme hade han knäppt av 560 bilder. Så jag skrattade lite åt honom att han ska sitta och välja ut dom bästa av alla dom bilderna. För där blev faktiskt en hel del bra bilder måste jag säga :)
Jag sitter här och funderar lite... Förra veckan köpte jag ett choklad.. Och det tog slut väldigt fort, kan ju svära på att jag bara har ätit två bitar. Typ ungefär. Jag tror jag ska ta mig ett snack med Nisse. Såndana här fasoner är inte acceptabla.
Jag borde plugga, men jag vill inte. Så jag gör inte det. Förrän jag verkligen måste och känner mig jättestressad och sitter uppe alldeles för länge kvällen innan det ska vara inlämnat. Än så länge har jag inte dött i alla fall :D
Idag blev det byggprov, mindre kul. Fast jag måste säga att jag är ganska stolt över vår prestation med tjat på lärarna. Vi skulle haft provet två veckor innan jullovet, och har lyckats flytta fram det en eller två veckor i taget tills nu. Nu började dom förstå vad vi höll på med, attans..
Men det var nog ett av dom trevligare prov jag har skrivit i mina dagar. Dennis, vår lärare som skulle vakta oss, var den som pratade mest om massa intressant som inte hade det minsta att göra med provet. Och bara för att han skulle visa hur duktig han var skulle han också göra provet, och varje gång han läste en fråga hörde man honom skratta och mumla, "Detta är ju aslätt". Ja, det är kanske meningen att du ska tycka det, det är du som är lärare -.-
Efter detta fick vi i alla fall gå ut och frysa och mura lite. Men man ska väl inte klaga, det var ju faktiskt lite sol ute för en gångs skull. Det tycker jag om väldigt mycket.
Sen bar det av ner mot stan igen, och jag fick besöka John Bauer skolan för första gången med en personlig guide vid namn Stokki. Han hade nämligen bokat in mig som modell i den fina fotostudion. När han hade riggat färdigt med alla blixtar och bakgrunder så var det fotodags! Jag fick kramp i käkarna av allt leende och ont i ögonen av den stora blixten, men efter en och en halv timme hade han knäppt av 560 bilder. Så jag skrattade lite åt honom att han ska sitta och välja ut dom bästa av alla dom bilderna. För där blev faktiskt en hel del bra bilder måste jag säga :)
Jag sitter här och funderar lite... Förra veckan köpte jag ett choklad.. Och det tog slut väldigt fort, kan ju svära på att jag bara har ätit två bitar. Typ ungefär. Jag tror jag ska ta mig ett snack med Nisse. Såndana här fasoner är inte acceptabla.
