Deeeeeg.
Imorse när jag vaknade bestämde jag mig för att jag skulle vara så nedrans aktiv idag. Jag skulle plugga till fysikprovet, städa rummet, motionera eller åtminstone ut och gå en runda och typ rensa garderoben. Jag visste att vi skulle åka hemifrån vid halv tre till mina små fiskusiner. Men jag gick upp vid tio, så jag hade ju tid att göra i alla fall en av grejerna. Trodde jag på det själv ens en gång? Nej. När klockan var tolv hade jag precis kommit ur duschen. Efter någon fruktansvärt onödig timme vid datorn, berättade min bror att det var Talang-repris på tvn. Det var jag ju såklart tvungen att inspektera. Sen hann jag väl typ fixa frillan och sminket innan det var dags att åka. Så aktiv var jag.
Hemma hos fiskusinerna, de heter så för att de är så små och söta, blev det ett himla liv i stugan. Adam fyllde fyra år, och han satt och berättade för mig att han först hade varit noll år, sen blev han ett år, sen blev han två år, och sen blev han tre år, och sen blev han fyra år, och sen blir han fem år... Ja, det var jobbigt att lyssna på, så ska jag lida, så får ni lida. Han räknade till tolv innan han slutade, och bara för att det var kul så frågade jag "Och vad blir du sen då?"
Då svarade han "Sjutton!" Och såg stolt ut. Då skrattade jag. Han är rätt gullig den lilla fjanten. Helt överspeedad har han och hans brosor varit hela dagen. Tänk er tre killar, 8, 6 och 4 bast, det är ju inte tyst i många sekunder. Möjligtvis när de precis har fått tårtan. Som dessutom var mycket god.
När vi kom hem igen hade jag bestämt mig för att verkligen ta tag i fysiken. Jag städade först undan på rummet så att jag fick plats, sen satte jag mig ner, väl förberedd med chips och läsk. Men jag kan ärligt säga att jag tror att jag får hälsa goddag till mitt första IG på gymnasiet. Jag fattar inte ett piss av vad det handlar om. Jag läste igenom kapitlet, tänkte okej, vi tar en uppgift. Jo just det. Jag läste den, kollade i facit, förstod inte hur jag skulle räkna ut den. Tog nästa uppgift, och det slutade likadant. Kollade i mina anteckningar, sen gav jag upp.
Jodå såatt, som morfar säger åtta gånger i minuten, där fick ni lite information om min dag, om det var något som intresserade er, vilket jag egentligen inte skulle gissa på. Men jag tyckte det var skoj att skriva, så jag räddade ju världen en liten aning i alla fall. Typ.
Hemma hos fiskusinerna, de heter så för att de är så små och söta, blev det ett himla liv i stugan. Adam fyllde fyra år, och han satt och berättade för mig att han först hade varit noll år, sen blev han ett år, sen blev han två år, och sen blev han tre år, och sen blev han fyra år, och sen blir han fem år... Ja, det var jobbigt att lyssna på, så ska jag lida, så får ni lida. Han räknade till tolv innan han slutade, och bara för att det var kul så frågade jag "Och vad blir du sen då?"
Då svarade han "Sjutton!" Och såg stolt ut. Då skrattade jag. Han är rätt gullig den lilla fjanten. Helt överspeedad har han och hans brosor varit hela dagen. Tänk er tre killar, 8, 6 och 4 bast, det är ju inte tyst i många sekunder. Möjligtvis när de precis har fått tårtan. Som dessutom var mycket god.
När vi kom hem igen hade jag bestämt mig för att verkligen ta tag i fysiken. Jag städade först undan på rummet så att jag fick plats, sen satte jag mig ner, väl förberedd med chips och läsk. Men jag kan ärligt säga att jag tror att jag får hälsa goddag till mitt första IG på gymnasiet. Jag fattar inte ett piss av vad det handlar om. Jag läste igenom kapitlet, tänkte okej, vi tar en uppgift. Jo just det. Jag läste den, kollade i facit, förstod inte hur jag skulle räkna ut den. Tog nästa uppgift, och det slutade likadant. Kollade i mina anteckningar, sen gav jag upp.
Jodå såatt, som morfar säger åtta gånger i minuten, där fick ni lite information om min dag, om det var något som intresserade er, vilket jag egentligen inte skulle gissa på. Men jag tyckte det var skoj att skriva, så jag räddade ju världen en liten aning i alla fall. Typ.
Kommentarer
Trackback
