Besök hos farmor
Godkväll kamrater!
Idag vaknade jag bredvid min favoritsängkompis, Tobbisen. Vi låg och tittade och log mot varandra och såg sådär allmänt lyckliga ut, som bara vi kan. Tobbe sa en gullig sak till mig häromdagen.
"Jag tycker synd om alla andra."
"Vaddå menar du?"
"Att de inte får ha det lika bra som vi."
Och så såg han sådär söt ut som bara min Tobbe kan göra. Och jag tycker han har alldeles rätt. Så tänk på det nästa gång du tror att du har det bra ;)
Efter att vi hade tittat klart på varandra för den stunden, gick vi upp och tryckte i oss mackor. Ner och fixa till oss lite, och sen bar det av mot bussen i vanlig stress. Jag kommer nog aldrig klara av att gå till bussen i tid. Fast idag gjorde det inget för den var sen. Så jag väntade med Tobbe på ena sidan av gatan, pussade på honom och sen åkte han till Klippan. Då gick jag över vägen och väntade på bussen mot Ängelholm, för jag skulle nämligen hälsa på min fiskusin Ida.
Väl hemma hos henne satt vi och pratade massa trams, och åt lite mer mackor. Sen bestämde vi oss för att röra på oss lite i det fina vädret. Det slutade med att vi gick till farmor. Hon är söt våran farmor förstår ni.
Det började med att vi inte kom ihåg koden till hennes port. Så fick vi ringa upp till henne så hon kunde släppa in oss. Vi ställde oss i hissen bredvid varandra och tittade oss i spegeln för att fixa till håret och göra lite fula miner. Väl inne hos farmor slängde sig Ida över hennes rullator och körde några varv i lägenheten.
"Akta hörnan!"
"Sakta ner! Sakta neeer!"
"IDA! Vad har du gjort med mina mattfransar!"
Men hon fick sluta i lagom tid så att inte farmor fick sig en hjärtattack. Det hade ju inte varit så kul om man säger..
Lilla Ing-Britt, som hon heter fast jag inte visste det förrän jag var typ 10, bjöd oss på massa godis och bullar och annat ätbart. Sen blev vi så mätta att vi höll på att somna i soffan. Då passade Ida på att måla på farmors julblomma, som inte var någon blomma längre, utan bara två långa blad som hängde kvar sådär på en höft. En gubbe på vart blad ritade hon. Sen fick farmor inspektera och klaga lite. Och vi skrattade. Sen målade hon en gubbe på min fot också. Finfint (y)
Några timmar senare tog jag bussen hem, åt lite mer mat, och slängde mig ner framför datorn. Snart kommer muppen hit, för vi ska ladda inför morgondagen, då vi ska boxas med gamla tanter på Ullared. Kan bli trevligt, men fattigt!
Idag vaknade jag bredvid min favoritsängkompis, Tobbisen. Vi låg och tittade och log mot varandra och såg sådär allmänt lyckliga ut, som bara vi kan. Tobbe sa en gullig sak till mig häromdagen.
"Jag tycker synd om alla andra."
"Vaddå menar du?"
"Att de inte får ha det lika bra som vi."
Och så såg han sådär söt ut som bara min Tobbe kan göra. Och jag tycker han har alldeles rätt. Så tänk på det nästa gång du tror att du har det bra ;)
Efter att vi hade tittat klart på varandra för den stunden, gick vi upp och tryckte i oss mackor. Ner och fixa till oss lite, och sen bar det av mot bussen i vanlig stress. Jag kommer nog aldrig klara av att gå till bussen i tid. Fast idag gjorde det inget för den var sen. Så jag väntade med Tobbe på ena sidan av gatan, pussade på honom och sen åkte han till Klippan. Då gick jag över vägen och väntade på bussen mot Ängelholm, för jag skulle nämligen hälsa på min fiskusin Ida.
Väl hemma hos henne satt vi och pratade massa trams, och åt lite mer mackor. Sen bestämde vi oss för att röra på oss lite i det fina vädret. Det slutade med att vi gick till farmor. Hon är söt våran farmor förstår ni.
Det började med att vi inte kom ihåg koden till hennes port. Så fick vi ringa upp till henne så hon kunde släppa in oss. Vi ställde oss i hissen bredvid varandra och tittade oss i spegeln för att fixa till håret och göra lite fula miner. Väl inne hos farmor slängde sig Ida över hennes rullator och körde några varv i lägenheten.
"Akta hörnan!"
"Sakta ner! Sakta neeer!"
"IDA! Vad har du gjort med mina mattfransar!"
Men hon fick sluta i lagom tid så att inte farmor fick sig en hjärtattack. Det hade ju inte varit så kul om man säger..
Lilla Ing-Britt, som hon heter fast jag inte visste det förrän jag var typ 10, bjöd oss på massa godis och bullar och annat ätbart. Sen blev vi så mätta att vi höll på att somna i soffan. Då passade Ida på att måla på farmors julblomma, som inte var någon blomma längre, utan bara två långa blad som hängde kvar sådär på en höft. En gubbe på vart blad ritade hon. Sen fick farmor inspektera och klaga lite. Och vi skrattade. Sen målade hon en gubbe på min fot också. Finfint (y)
Några timmar senare tog jag bussen hem, åt lite mer mat, och slängde mig ner framför datorn. Snart kommer muppen hit, för vi ska ladda inför morgondagen, då vi ska boxas med gamla tanter på Ullared. Kan bli trevligt, men fattigt!
Kommentarer
Trackback
