Onsdag.
Det är ganska intressant egentligen hur lite som krävs för att man ska byta humör. Idag blev allt toppen på två sekunder, och det kändes lite som att en tygnd lossade från mina axlar. Och jag har nog lärt mig att man vinner på att faktiskt ta reda på saker och ting själv, och inte bara gissa och tro. Det blir nog ofta fel helt i onödan.
Jag fick en massa beröm på byggen idag. Uffe skådade mitt mästerverk och sa "Du har ju anlag för detta, titta här grabbar, såhär ska det se ut!" Dom blev nog lite småkinkiga, och då kände jag mig bara extra tvungen att upprepa vad han hade sagt. Men när dom väl tittade blev dom faktiskt imponerade. Så jag lär mig nog en del där trots allt!
Nisse och jag har spelat massvis med gitarr idag. Han har en väldigt söt liten minigitarr som han brukar sitta och plinka på. Väldigt ofta brukar han sitta på mitt sängbord och spela godnattvisor för mig så att jag somnar riktigt gott. Men han får akta så att inte han också somnar där. För på morgonen när min väckarklocka ringer, alldeles för tidigt, så slår jag ut med armen mot klockan, och har Nisse en riktig otur råkar han ligga i vägen. Det har hänt några gånger, man kan ju tycka att det är konstigt att han inte har lärt sig än.
Nisse har också försökt att hjälpa mig att plugga matte idag, fast han är inte så bra på det. Han var mest ett moraliskt stöd och det kändes faktiskt väldigt skönt. Han satt där en ganska bra stund, tills han började tycka att det var långtråkigt att bara sitta stilla och se söt ut. Så han började klättra rundor på mitt skrivbord och bygga stora högar av alla mina böcker. Efter en stund kom han svingandes i en lijan som han hade konstruerat ihop under tiden jag försökte plugga. Och som jag nämnt innan så fungerar inte mina nerver som de ska riktigt, så jag blev livrädd när han dök upp framför ögonen på mig. Då började Nisse skratta så mycket att han fick ont i magen.
Jag fick en massa beröm på byggen idag. Uffe skådade mitt mästerverk och sa "Du har ju anlag för detta, titta här grabbar, såhär ska det se ut!" Dom blev nog lite småkinkiga, och då kände jag mig bara extra tvungen att upprepa vad han hade sagt. Men när dom väl tittade blev dom faktiskt imponerade. Så jag lär mig nog en del där trots allt!
Nisse och jag har spelat massvis med gitarr idag. Han har en väldigt söt liten minigitarr som han brukar sitta och plinka på. Väldigt ofta brukar han sitta på mitt sängbord och spela godnattvisor för mig så att jag somnar riktigt gott. Men han får akta så att inte han också somnar där. För på morgonen när min väckarklocka ringer, alldeles för tidigt, så slår jag ut med armen mot klockan, och har Nisse en riktig otur råkar han ligga i vägen. Det har hänt några gånger, man kan ju tycka att det är konstigt att han inte har lärt sig än.
Nisse har också försökt att hjälpa mig att plugga matte idag, fast han är inte så bra på det. Han var mest ett moraliskt stöd och det kändes faktiskt väldigt skönt. Han satt där en ganska bra stund, tills han började tycka att det var långtråkigt att bara sitta stilla och se söt ut. Så han började klättra rundor på mitt skrivbord och bygga stora högar av alla mina böcker. Efter en stund kom han svingandes i en lijan som han hade konstruerat ihop under tiden jag försökte plugga. Och som jag nämnt innan så fungerar inte mina nerver som de ska riktigt, så jag blev livrädd när han dök upp framför ögonen på mig. Då började Nisse skratta så mycket att han fick ont i magen.
Kommentarer
Trackback
