onsdag va?
Hej snöiga morgon. Det har faktiskt snöat, till och med ganska mycket. Så idag ska vi åka pulka, och det måste nog nästan vara två år sen sist. Det är ju katastrof..
Tiden går verkligen alldeles för fort, jag kommer på mig själv ibland, och undrar vad som egentligen har hänt de senaste veckorna. Det känns som att jag bara sitter och tittar på när mitt liv spelas förbi i snabbspolning. Och ändå tycker jag att jag inte gör något vettigt om dagarna.
Och det blir inte bättre av att jag snart måste välja en inrikting, och massa kurser i skolan. Jag måste välja mitt liv, nu. Det har jag varken kunskap eller tid till. Det är just sådana här beslut jag inte orkar med. Jag är inte redo att bli vuxen, fast på något vis vill man ändå växa upp och slippa föräldrarna och starta sitt eget liv. Fråga mig inte hur det skulle kunna hänga ihop.
Vad jag verkligen skulle behövt nu är utlandsresan som väntar på mig om fem veckor. Sol, bad, ännu mer tid och slappe. Bara slippa allting härhemma. Alla ansvar och måsten. Det största bekymret där är ju vad man ska äta typ.
Det är nog det värsta, att veta att man verkligen måste, vare sig man vill eller inte. Men inte veta vad eller hur man ska göra för att klara av det. Och det finns väl egentligen ingen som kan hjälpa mig att bestämma vad jag ska göra med mitt liv. Har nog blivit ganska negativ till alla förslag eftersom min pappa har försökt att styra mina beslut hela mitt liv, och nu vill jag kunna göra det själv, och se hur bra det går då..
Därför ska det bli bra med pulka nu. Snö och skratt i en salig blanding, och förhoppningsvis kan jag slippa tänka ett bra tag nu. Har fått väldigt svårt att göra det nu för tiden. Har hela tiden problem som maler runt i huvudet och magen på mig. Men har hittat min kära skog igen, där slipper jag tänka.. Jag kan om jag vill, men oftast slipper jag.
Där blir en värdelös sak till en skatt, där blir sängar till fartyg en natt och går till månen.
Där finns de riken som ingen av oss tar ifrån dem, alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.
Tiden går verkligen alldeles för fort, jag kommer på mig själv ibland, och undrar vad som egentligen har hänt de senaste veckorna. Det känns som att jag bara sitter och tittar på när mitt liv spelas förbi i snabbspolning. Och ändå tycker jag att jag inte gör något vettigt om dagarna.
Och det blir inte bättre av att jag snart måste välja en inrikting, och massa kurser i skolan. Jag måste välja mitt liv, nu. Det har jag varken kunskap eller tid till. Det är just sådana här beslut jag inte orkar med. Jag är inte redo att bli vuxen, fast på något vis vill man ändå växa upp och slippa föräldrarna och starta sitt eget liv. Fråga mig inte hur det skulle kunna hänga ihop.
Vad jag verkligen skulle behövt nu är utlandsresan som väntar på mig om fem veckor. Sol, bad, ännu mer tid och slappe. Bara slippa allting härhemma. Alla ansvar och måsten. Det största bekymret där är ju vad man ska äta typ.
Det är nog det värsta, att veta att man verkligen måste, vare sig man vill eller inte. Men inte veta vad eller hur man ska göra för att klara av det. Och det finns väl egentligen ingen som kan hjälpa mig att bestämma vad jag ska göra med mitt liv. Har nog blivit ganska negativ till alla förslag eftersom min pappa har försökt att styra mina beslut hela mitt liv, och nu vill jag kunna göra det själv, och se hur bra det går då..
Därför ska det bli bra med pulka nu. Snö och skratt i en salig blanding, och förhoppningsvis kan jag slippa tänka ett bra tag nu. Har fått väldigt svårt att göra det nu för tiden. Har hela tiden problem som maler runt i huvudet och magen på mig. Men har hittat min kära skog igen, där slipper jag tänka.. Jag kan om jag vill, men oftast slipper jag.
Där blir en värdelös sak till en skatt, där blir sängar till fartyg en natt och går till månen.
Där finns de riken som ingen av oss tar ifrån dem, alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.
Kommentarer
Trackback
